Diskrimineringsgrunderna

Sidan uppdaterades: 30 maj 2024

Mänskliga rättigheter är det mest fundamentala i vårt samhälle och något som vi värnar om. Att någon utsätts för kränkningar,hot eller våld på grund av vem de är får inte hända.

Tillsammans arbetar vi inom idrottsrörelsen för att förebygga diskriminering genom kunskap och förståelse. När vi respekterar varandra, ser att olikheter är styrkor och får personer i vår omgivning att må bra preseterar både vi och de bättre. Om vi märker ett beteende i vår förening eller vårt lag/grupp som skadar våra medelmmar och medmänniskor har vi en skydlighet att arbeta tillsammans för att ändra på det.

Kön

Enligt diskrimineringslagen innebär begreppet kön att någon är kvinna eller man. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som planerar eller har ändrat sin könstillhörighet.

Förebygga diskriminering kan handla om att ändra folks invanda normer - hur många ser könsroller inom idrotten och samhället i stort. Det kan gälla maskulinitet och macho-kultur men ockås hur kvinnor och flickor bör bete sig eller får sämre halltider och förutsättningar att utöva sin idrott.

Sexuell läggning

Lagen definierar sexuell läggning som homosexuell, heterosexuell eller bisexuell läggning.

Om personer är i ett sammanhang där de inte vågar vara öppna med vem de älskar eller attraheras av är risken stor att må dåligt eller lägger skam och skuld på sig själva. Alla ska ha rätt att vara den de vill vara och då är det viktigt att få stöd från vänner och vuxna i sin omgivning. En ledare kan vara en av de viktigaste personerna för en ungdom som blir kränkt eller utsatt för diskriminering av andra i eller utanför idrotten.

 

Könsidentitet och uttryck

Diskriminering kring könsdentitet eller uttryck avser personer som inte definierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel, eller på annat sätt, ger uttryck för att tillhöra ett annat kön som ofta brukar kallas transpersoner. Även en person som identifierar sig som transsexuell, men inte tänker ändra sin könstillhörighet, omfattas av denna grund.

Att göra idrotten mer öppen och tänka bortom tvåkönsnormen kan öka allas delaktighet och inkludering, vilket kan leda till att fler väljer att idrotta. Det kan vara att erbjuda blandade lag eller rucka på regelverk så att fler kan tävla eller att ha möjlighet till omklädning som inte bara syftar till dam och herr.

Etnisk tillhörighet

I diskrimineringslagen definieras etnisk tillhörighet som en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har minst en etnisk tillhörighet oavsett var man är född eller hur man lever. Diskrimineringslagen skyddar mot rasistisk diskriminering.

Rasism kan ta sig uttryck på många olika sätt. Ofta sker det i form av taskiga kommentarer, till exempel att använda ”n-ordet”, eller säga att någon anses vara mindre svensk än andra på grund av sin hudfärg. Det kan även ske mer subtilt som till exempel att fråga ”var kommer du ifrån egentligen?” eller ”får jag känna på ditt hår?” Det kan också handla om förväntningar på att någon ska vara på ett visst sätt eller vara bra på en specifik idrott kopplat till vilket land personen eller hens familj kommer ifrån. Det kan finnas en vithetsnorm som gör att den som uppfattas som vit (exempelvis genom etnicitet, hudfärg, traditionellt svenskt namn) får ofta fördelar och makt för att den tillhör vithetsnormen och är förväntad och självklar i olika sammanhang. Det kan jämföras med den som bryter mot eller utmanar vithetsnormer, som kan bli missgynnad av samma norm.

Ålder

Diskrimineringsgrunden ålder är den nyaste diskrimineringsgrunden och skyddar mot att någon blir behandlad sämre på grund av sin levda ålder. Det har visat sig i studier att åldersdiskriminering är en av de vanligaste diskrimineringsformerna.

Både unga och äldre personer kan drabbas av åldersdiskriminering. Åldersdiskriminering kan vara en förväntan om att äldre personer inte kan arbeta lika hårt som yngre, eller att yngre inte har lika stor kunskap som äldre.

Åldersdiskrimineringen eller fördomar mot personer på grund av ålder kallas ålderism.

  • Föreningar bör aktivt arbeta för att förhindra att någon missgynnas på grund av ålder. Detta kan inkludera:
    • Inkluderande Språk: Använd inkluderande språk som inte förstärker åldersstereotyper.
    • Åldersanpassade Aktiviteter: Erbjud aktiviteter som är anpassade efter olika åldersgrupper.
    • Mentorskap och Samarbete: Äldre medlemmar kan fungera som mentorer för yngre, vilket skapar en positiv dynamik.
    • Åldersmedveten Rekrytering: Se till att rekryteringsprocessen inte diskriminerar baserat på ålder.

Funktion

Enligt diskrimineringslagen är det förbjudet att diskriminera någon på grund av funktionsnedsättning. Socialstyrelsens definition av funktionsnedsättning innebär att en persons fysiska, psykiska eller intellektuella förmåga skiljer sig från normen, som ofta handlar om en kropp som ser, hör och kan röra sig utan hjälpmedel.

Funktionsnedsättning kallas även funktionsvariation för att tydliggöra att förmågor, styrkor och svagheter varierar från person till person. Men för att ha rätt till stöd är det ibland viktigt att prata om att det rör sig om en nedsättning i funktion eller förmåga.

Definition funktionsnormen: Oskriven regel som gör att vi förväntar oss att en kropp ska fungera på ett normativt sätt, utan funktionsnedsättning.

 

Religion

Med religion avses religiösa åskådningar som exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser som har sin grund i, eller samband med, en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism och agnosticism.

Inom idrotten är det inte tillåtet att frysa ut eller påverka möjligheten till delaktighet för någon som använder religiösa kännetecken så som hijab, kors eller kippa. Det är viktigt att ledare inom idrotten förstår och har koll på vad det kan finnas för behov i ett lag där barn och unga har olika religioner eller trosuppfattningar. Mer förståelse och kunskap om andra religioner är viktigt för en så bra inkludering som möjligt. Ofta planeras träning och tävlingar efter den kristna kalendern för att det finns en kulturkristen norm i Sverige. Det betyder att inte alla kan vara med på samma villkor, om tävlingen till exempel hamnar under ramadan eller Newroz (det kurdiska nyåret).

Hur kan föreningen arbeta?

Läs mer på vår sida om Inkludering och vilka stöd och möjligheter som finns där.

Trygg och inkluderande idrott

Riksirdrottsförbundet och SISU har skapat en webbplattform för att guida föreningar att skapa en trygg och inkluderande miljö för sina medlemmar. Det finns både utbildning och samtalsunderlag för de olika delarna.

Webbplattformen Trygg och inkluderande idrott

FÖRsnack

FÖRsnack är RF-SISU Skånes koncept för hur ungdoms-lag och -grupper kan ta upp och prata om ämnen tillsammans i anslutning till träningar. Processen leds av idrottskonsulenter och följs upp för att ta vara på processen och i en ambition att skapa ett mer öppet klimat att ta upp de viktiga frågor som våra unga har.

Läs mer om FÖRsnack.

Föreningsexempel

Vi har varit ute i föreningslivet och hittat goda exempel på arbete som görs. Inpiration för hur ni kan göra i er förening.

Helsingborgs Hockey Club Ungdom

Att skapa förutsättningar för fler var en självklarhet för föreningen. När verksamhet för tjejer kom på tal välkomnade föreningen det och skapade samma möjligheter med bra träningstider och grupper för tjejer precis som för killarna. Den nya verksamheten har dessutom inspirerat att skapa breda grupper även för kill-verksamheten som gör att fler kan ha roligt och träna på lika villkor.

Malmö Historiska Fäktskola

Att alla ska känna sig välkomna är i fokus. Föreningen kallar sig en homogen klubb vilket innebär att alla fungerar ihop. Det spelar ingen roll vem du är eller vad du är - du är medlem. Föreningens arbetssätt med att arbeta inkluderande i beslutsprocessen och att aktivt skapa goda förutsättningar för att nya medlemmar ska vilja ansluta sig till föreningen.

Trällekilla Ridklubb

Föreningen arbetar mycket med funktionsanpassad ridning. Glädjen att se framsteg hos sina medlemmar både fysiskt och psykiskt är oerhört givande. Kunskap och ekonomiskt stöd är dock avgörande för att kunna erbjuda personer med extra behov aktivitet till rimliga kostnader när det gäller just dessa anpassningar.

Bildspråk

Finns representation och en mångfald av till exempel kön, hudfärg, ålder, uttryck och olika funktionsvariationer i era bilder? Hur ser det ut i er bildbank, på er webb och i era sociala medier. Har ni koll på tillgängligheten?

Hur vi använder bildspåk kan påverka mycket om en person känner sig välkommen eller inte. Vikten av att se någon som liknar en själv eller som breddar synen på vem som representerar föreningen kan vara avgörande steg för om en medlem eller blivande medlem känner inkluderande.

Mediemyndighetens digitala utbildning för Könsnormer i vårt samhälle kan hjälpa i tänket hur att bli mer medveten och inkluderande i sitt bildspråk. Denna kan även appliceras på andra faktorer än kön.

Mediemyndighetens digitala utbildning

Språkbruk

Hur vi pratar med varandra i föreningen är också en viktig del för att alla ska känna sig trygga. Skällsord och kränkningar är uppenbara riskfaktorer för att någon ska känna sig exkluderad eller otrygg - men även att prata så att alla förstår och hänger med är viktigt. Om vi använder förkortningar och specifika termer som inte alla känner till behöver vi vara tydliga och förklara dessa. Att skapa ramar för hur gruppen vill prata och behandla varandra kan vara en god idé. RF-SISU Skånes koncept, Försnack, är ett bra sätt att lyfta dess tankar i gruppen/laget/föreningen.

Försnack

Länsstyrelsen i Skåne har en guide för inkluderande kommunikation som heter Alla ska med. Den kan ni använda för att lyfta blicken och få nya perspektiv.

Länsstyrelsen Skåne - Alla ska med

Alla ska med som pdf Pdf, 2 MB.

Sidan publicerades: 22 mars 2024

Tre idrottskonsulenter som diskuterar engagerat

Alla föreningar har möjlighet att få hjälp och stöd av RF-SISU Skånes idrottskonsulenter som därmed också stöttar specialidrottsförbunden.